Hungerspelen

Collins, Suzanne; Hungerspelen (Hce,u)

Det var ett tag sedan jag läste den här boken, men den var så väldigt spännande att jag blir tvungen att skriva om den- den fastnade i min hjärna och eftersom slutet var öppet så kommer jag på mig själv att titt som tätt tänka på berättelsen- och hoppas att det kommer en uppföljare.

Katniss heter huvudpersonen, och hon lever i USA (nu: Panem) om ett hundratal år. Hela Nordamerika har haft inbördeskrig och samhället som det ser ut nu är utplånat. Istället har man byggt upp en huvudstad som är mycket rik och välmående, människorna i den är ytliga och har på tok för mycket tid och pengar för att det ska vara nyttigt för den mentala hälsan. Man har lärt sig allt som finns att kunna inom läkekonst och manipulering av människors och djurs gener.

Runtom huvudstaden har man byggt upp sk distrikt- tolv stycken, som alla har setts ut att förse huvudstaden med olika förnödenheter: en för jordbruk, en för fiske, en för lyxvaror mm. I det tolfte disktriktet bor Katniss och deras distrikt förser huvudstaden med kol. Hennes far är död i en gruvolycka sedan länge och Katt har ansvaret för att familjen (en mor och en lillasyster, Primrose) ska överleva.

Det har också funnits ett trettonde distrikt. Detta distrikt utplånades för sjuttiotvå år sedan, efter ett uppror. Sedan dess vill regeringen visa folket att det är de som bestämmer över distrikten, och ge exempel på hur världen skulle se ut om ingen styrde landet. Därför har man skapat Hungerspelen.

Hungerspelen går ut på att två ungdomar, en flicka och en pojke, väljs från varje distrikt genom lottning, och skickas till tävlingen. Hungerspelen kan bara vinnas av en person- alla andra dör. Spelledarna kan gå in och styra upp spelet när de behagar men inne på arenan- ett vidsträckt landskap- är det alltså livet som gäller om man vill träffa sin familj igen. Katniss har sedan barnsben följt sin far (och sedan sin gode vän) i de förbjudna områdena utanför distriktet och jagat och snarat, lärt sig hantera pil och båge och blivit van att klara sig på minimalt med näring.

Problemet är bara att många av de andra ungdomarna, från de välbärgade distrikten, har tränats att bli uttagna till Hungerspelen i många år. Och den unge man som lotten väljer ut från Katts distrikt är Peeta- förälskad i Katt och en av hennes få vänner genom den hårda väg genom livet hon hittills gått. Dessutom direktsänds allt i TV över hela Panem, allas ögon riktas mot tävlingen och varje drag spelarna gör ser media till att göra det mesta möjliga av. Umbärandena är fruktansvärda och deltagarna grymma. Spelledarna ser till att ingenting går lätt, de styr allt från väder till muterade monster.

Hur långt kan man gå innan världen kollapsar, och man måste börja om på nytt? Vilka rättigheter har en styrande makt? Hur stort influtande har egentligen media på människor? Hur långt kan man gå när allt ställs på sin spets- kan man döda när den enda man älskar är det som hindrar en från att återse sitt hem?

Hungerspelen är en spännande bok, som läsare kommer man nära Katt och hela tiden, trots att man vacklar emellanåt, har man ett litet, litet hopp om att det kanske ordnar sig på slutet.

Boken väcker tankar.

Jag hoppas att vi får läsa mer om Katt (som alla nu förstår har överlevt tävlingen, sorry. Men på vilket sätt avslöjar jag icket).