Tema resor: Resa till Port Said

Jag missade träffen med tema resor, eftersom jag var på resande fot själv (helt underbar för övrigt - kajakpaddling på Helgelandskusten, en resa för själen ...)

Men en bok till träffen hade jag läst, nämligen Lina Sjöbergs Resa till Port Said.
Det är inte helt lätt att berätta om handlingen i denna bok, eftersom det finns flera parallella och flera berättarjag, men det handlar i alla fall om den psykiskt labila Dagmar som reser till Östafrika som sekreterare, hoppar av sitt uppdrag och fortsätter sin resa på egen hand. Det handlar om den storslagne men självcentrerade Johannes, som Dagmar möter och blir handlöst förälskad i. Det handlar också om Maria, som är gift med Johannes och har åkt hem från Afrika med parets två små barn. Maria berättar sin historia i Ångermanland 1997, döende i cancer.

Om romanens underliggande handling säger Lina Sjöberg i en intervju att "boken handlar om sorgen över de bortvalda möjligheterna i livet. Vi gör ständigt val som kapar bort andra val vi kunde ha gjort. Det upplever jag redan nu som trettioåring, att man förverkligar vissa delar av sig själv på bekostnad av andra."

Lina Sjöberg har forskat om de bibliska berättelserna i bl.a. Sara Lidmans författarskap och Sara var något av en mentor för Lina medan hon levde. Jag tycker nog att det finns ett släktskap mellan Saras och Linas sätt att skriva, där varje mening är laddad med betydelse.

Jag hade läst denna bok förut, när den kom 2005, och ville gärna se om den var så bra som jag minns den. Jag blev inte besviken - det finns en omsorg om varenda mening som ger boken kvalitet och när man slår igen den dröjer sig känslan kvar av att ha fått ta del av litteratur som kommer att hålla i många år framöver. En bok man bara inte gallrar, för att tala bibliotekariespråk!

Lina Sjöberg är också den enda författare jag skrivit ett brev till för att berätta hur mycket jag tyckte om hennes bok, och att jag hört berättas om hennes släkt (som till vis del har inspirerat den), eftersom hon har rötter i Västerbotten/Ångermanland.
Brevet låg i min väska i några veckor, sen slängde jag det för det såg så visset ut.
En av alla dessa bortvalda möjligheter.

Resten av intervjun kan man läsa här: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Intervjuer/Lina-Sjoberg/

Spökhistorier

Här kommer lite tips på ungdomsböcker. Den gemensamma nämnaren är spökhistorier och myter och passar ungdomar från 10 år och uppåt.

Lena Arro - Blommor på Höökens grav

Marie får följa med Mirja och hennes familj på semester i en stuga. Där får Mirja nys om bygdens eget spöke Mats Höök. Han blev halshuggen 1840 för att ha rånmördat en rik bonde. Men Mats nekade till anklagelsen och därför kan han inte få ro i sin grav sägs det. Han är begravd i skogen och har alltid färska blommor på sin grav. Mirja bestämmer sig för att ta reda på sanningen om spöket och rånmordet.

Det mest spännande är att boken bygger på en verklig myt ifrån Hökensås i Västergötland om Jonas Falk som 1854 rånade en postdiligens och då hade ihjäl en person. Han har dock inget gemensamt med bokens Mats Höök. Spännande är det i alla fall.

Lena Ollmark & Mats Wänblad - Kapten Svarteks grav

Den här boken handlar om Karl som bor hos morfar i Krabbsjögrund medans mamman jobbar på ett fartyg på havet utanför samhället. Det är jul och Karls bästa vän Sara övar inför en pjäs som ska sättas upp på nyår. Men det finns mängder med gamla myter om pjäsen som säger att den inte kan spelas utan att ett liv får sättas till. Karl märker hur Sara blir konstigare och konstigare och när han en natt hittar henne vid kapten Svarteks grav ute i träsket så börjar han ana riktigt oråd. Detta är ramberättelsen och sedan är alla gamla myter och spökhistorier insprängda i texten. Myt och verklighet blandas med varandra och det blir otroligt spännande när de gamla berättelserna får liv.

Dessa två författare har också skrivit Spökskeppet Vallona som också handlar om Karl och Sara i Krabbsjögrund och är skriven på samma sätt. Den utspelar sig före Kapten Svarteks grav så det kan vara bra att läsa den före.

Ewa Christina Johansson - Silverhäxan

My är hos sina systrar över jullovet för att komma från stan och hjälpa dem med huset de nyss köpt. På natten hör hon släpande steg på vinden så hon inte kan sova. Morgonen efter får hon veta att det inte är någon av systrarna så hon går upp på vinden för att undersöka vad det var. Då hittar hon en gammal koffert med ett hundra år gammalt brev från en Agate som blivit instängd på vinden av häxan Charlotte som är ute efter en ring som Agate har gömt. My hittar även ringen i kofferten och efter det börjar konstiga saker hända My. Det blir till slut riktigt farligt. Väldigt spännande och ruggigt. Svårt att lägga ifrån sig och det är knappt jag vågar gå upp på toa på natten sedan. Riktigt kuslig.

Maria Gripe - Agnes Cecilia: en sällsam historia

Handlar om Nora som är 15 år och bor i sin fasters familj. När hon var mycket liten omkom hennes föräldrar i en olycka och Karin och Anders förbarmade sig, som hon brukar tänka. Där bor också Dag, som är två år äldre än Nora och hennes bästa vän. När familjen flyttar till en ny våning börjar det hända konstiga saker runt Nora. Hon hör steg och det ringer till henne med konstiga ärenden. Men så smått börjar det nystas upp en historia om en flicka som bodde i samma rum som Nora långt innan Nora ens var född. Nora bara måste ta reda på mer och nysta vidare.

Det här är ingen regelrätt spökhistoria men det är väldigt mystisk och har en härligt spännande nerv. En bladvändar-bok.

Bokträff - Tema resor

Vi var 5 stycken som träffades idag söndag 24 maj på café Schmäck mellan sol och regn och pratade om våra böcker kring temat resor. Några kanske skriver mer detaljerat om sina böcker själva. Jag beskriver bara kort vad vi alla pratade om. Det fanns många trådar att ta upp på temat resor.

Jennys böcker (för hon hade två med sig) handlade om två olika kvinnors resa från porrindustri och prostitution till ett "vanligt" liv. Traci Lords Nattens barn och Att älska som en porrstjärna - en sedelärande berättelse av Jenna Jameson. Jag (Vicky) hade läst Flykten från Frank av Herbjörg Wassmo som handlar om en författare som snor sin älskares pengar och ger sig iväg på en resa ut i Europa. Jag tipsade även om Sean Penns fantastiska film Into the wild som ni kan läsa mer om på minabibliotek.se (http://www.minabibliotek.se/default.aspx?id=19969&ptid=0) Den handlar verkligen om såväl en inre som en rent geografisk resa men också på sätt och vis en klassresa - eller snarare en klassflykt. Vi pratade lite generellt om hur bra Sean Penn är och då kan jag även rekommendera en annan artikel jag skrivit på ovanstående eminenta hemsida (http://www.minabibliotek.se/default.aspx?id=19978&ptid=0). Där finns fler bra filmtips.

Anna-Karin hade läst om resor i fantasyn och pratade sig varm om författaren Nick Perumovs fantasy-serie Svärdets väktare där hon nu plöjt första boken - Diamantsvärdet och träsvärdet och jämförde den med Tolkien - fast Perumovs var bättre ansåg hon.
Anna hade gett sig iväg med en pilgrimsresa i litterär form - nämligen Anders Paulruds bok Kärleken till Sofia Karlsson där huvudpersonen - som djupt förälskat sig i en betydligt yngre kvinna ger sig iväg till Santiago de Compostela för att glömma henne. Samtidigt en resa in i en självutlämnande människas (författarens alter ego) innersta. En bok som kanske förebådar Anders Paulruds sista resa i livet i boken Fjärilen i min hjärna.

Helena har haft alldeles för många bokprat för att hinna med att läsa någon temabok så vi avhandlade istället några andra bra böcker om resor; Is och vatten - vatten och is av Maj-Gull Axelsson (om en resa med isbrytare upp i Norra Ishavet), Bruce Chatwins bok I Patagonien och Åter till Patagonien och Karen Blixens böcker från Afrika - t ex Den afrikanska farmen. Det finns många spännande böcker om resande kvinnor. En annan bok jag tänkte läsa till den här träffen är Signe Höjers biografi om Mary Kingsley- forskningsresande i Väst-Afrika. (Till vänster min son Jonathan med sin tjej Camilla i södra Patagonien nära Eldslandet)

Vi enades också om att vandringar till Santiago de Compostela avhandlats i flera böcker under 2000-talet - t ex Agneta Sjödins bok En kvinnas resa där hon inspirerats av Paolo Coelho som också skrivit om samma tripp i boken Pilgrimsresan. På den tiden när Annas mamma företog samma resa var man tvungen att skriva till påven för att få tillåtelse att besöka vissa platser efter rutten. Annat är det idag då Compostela-vandringen blivit en turistattraktion för de som söker något annat än badstrandssemester.

För övrigt reser vi en hel del i jobbet - det räcker långt. En underbar resa till vårens Uppsala har både Anna, jag, Anna-Lena och Jenny gjort nyligen och snart stundar en juniresa till Piteå. Det lilla är gott nog. För att inte tala om den resa till Missenträsk jag och bl a Anna-Lena gjorde en solig lördag förra veckan. Vilken inspirerande tripp i Birger Vikströms och Sara Lidmans spår. Själv skall jag åka kors och tvärs över en medelhavsö senare i juni. Sardinien väntar på mig.

Hilda låter hälsa att hon flaggar för de gamla fina böckerna om ett resande folk - böckerna om den romska flickan Katitzi av Katarina Taikon.

Nästa träff blir den 16 augusti på Schmäck. Kl 15.00. Tema: Afrika

Edward Tulanes fantastiska resa

Har just läst den helt fantastiska berättelsen om porslinskaninen Edward Tulane.
Och boken är så fin med jättefina färgbilder, bläddra och upplev berättelsen mer med bilderna - det är nästan något Beatrix Potter-aktigt över dem.
Men vem är då Edward Tulane?
Jo, han är en bortskämd porslinskanin som ägs av den lilla flickan Abilene. Han har en hel garderob med sidenkostymer och specialgjorda skor och är helt ointresserad av människornas liv som han tycker är -gäsp - så ointressant.
"Av alla årstider tyckte kaninen bäst om vintern, för då gick solen ner tidigt och matsalsfönstren blev mörka så att Edward kunde se sin egen spegelbild i glaset. Och vilken spegelbild det var! Så elegant han såg ut! Edward upphörde aldrig att häpna över hur fin han var."
En ytlig och självupptagen kanin som inte bryr sig om Abilenes kärlek till honom.
Som i alla sagor inträffar förstås något som ändrar hans liv - Abilenes mormor ser att kaninen inte kan känna kärlek och det är början på en lång och smått fantastisk resa.
Och slutet får ni läsa själva!
Det är en mycket bra berättelse med ett fint budskap som aldrig blir gammalt - kärlekens stora kraft.

Livet

Mitt litterära liv - var tar det vägen?

Jag har rest i veckan. Jag var till Stockholm och satt (för första året) med i en eminent jury som under sommaren kommer att utse "Årets skolbibliotekarie". Det är BonnierCarlsen som står för priset, femtonde året i rad. Nominera säger jag bara, allt finns på deras hemsida!

Det var väldigt intressant att kika in bakom ett stort bokförlags draperier, men vad vore de utan oss läsare?

Jag kom hem på onsdagen och blev ledig. I solens sken, bland lekande barn, har jag läst Jo Nesbös (hur tusan gör man ett norskt ö?) första Harry Hole-roman: Fladdermusmannen. Visst var den spännande. Inte särskilt stilistisk skulle jag vilja säga, men personlig och sådan är viktigt för mig. Jag måste få känna med personerna i boken för att kunna läsa vidare.

Däremot fick han (Jo alt Harry) minuspoäng för att han trillade ner i mans-sluskfällan när det kom till kritan vad gäller kärlek. Dit hade han verkligen inte behövt gå. Kanske blir det en till, om jag kan putta undan irritationen jag kände inför detta. Men om han då går dit så dissar jag resten av serien.

Sådan är jag.