Människohamn

I sommar har jag äntligen läst John Ajvide Lindqvists nya bok, "Människohamn".
Jag är ett riktigt fan sedan tidigare med hans äldre böcker och jag funderade innan jag började läsa, kommer den här att hålla samma klass?
Jag blev helt fast. Det här är den absolut bästa boken jag har läst på flera år, ja den är så bra att den hamnar på min topplista över bästa böcker någonsin någonsin.
Det är ju såklart en skräckroman och om du tycker att spöken eller gengångare som går igen med skuggestalter eller hemska uppenbarelser är kusliga måste tänka om.De absolut mest scary spöken finns i denna bok: två missförstådda tonårspojkar som åker runt i natten på sin flakmoppe och bara kommunicerar med citat av Morrisey översatta till svenska. Jag säger brrrrrrrr.....och då är jag ju ändå en gammal räv i skräckgenren.
Det här är en bok som sitter i flera veckor efter att man har läst den och alla böcker bleknar i jämförelse. Den är så fruktansvärt bra!!
Självklart är mitt enda råd LÄS DENNA BOK!!!

Anna-Karin

Flickan som var vacker i onödan

Denna berörde mig. Sextonhundratalets Afrika - kunde det verkligen finnas beröringspunkter?

Jajjamen, det gjorde det minsann! Och inga små frågor heller. Den eviga kampen för frihet till exempel, det är väl om något aktuellt än i dag. Om rätten att bestämma över sitt eget liv. Om rätten att tänka egna tankar, fria från förtryck.

Baksidestexten är helt ointressant och framsidan lite halvtråkig, den har legat på mitt nattduksbord länge nu och jag har inte heller läst fler än en halvljummen men övervägande positiv recension.

Men så tog jag tag i den nästan av en slump och bara efter några sidor var jag fast, så till den milda grad att jag även berättat den löpande för min man, och när vi sedan såg North Country (tack A-K för det tipset, vilken fantastisk film!) kändes frågan evig: den trista sanningen att mannen än i dag använder sig av ett maktspel, medvetet eller omedvetet, för att förtrycka kvinnan.

(Sedan vurmar jag för Afrika, ända sedan jag läste Henning Mankells Leopardens öga, som jag inbillar mig speglar en del av Afrikas själ.) Janne Lundström alltså, han med alla sagor från Afrika: Flickan som var vacker i onödan.

Bryta om

Jag har idag läst ut Bryta om av Åsa Anderberg Strollo. Vilken bok! Annalena, jag håller verkligen med dig! Början var väl sådär halvtrevande men snart var jag fast och jag tyckte otroligt mycket om den. Och jag tyckte om huvudpersonen, Minna. Och jag tänker på alla barn som går i skolan men har det för taskigt hemma och jag skäms över att vi har mage att ändå ställa krav på dem! För dessa ungar har annat att fundera på, typ att överleva... När jag läst en bok funderar jag också på vem jag skulle vilja stoppa den i händerna på (vilken elev och/eller lärare alltså). Jag kom på flera lärare, men inte en enda elev! Det betyder naturligtvis inte att det här problemet inte finns på vår skola, utan att jag för tillfället inte känner till en elev från ungefär denna bakgrund som dessutom läser böcker.

Först att läsa boken i höst blir i vilket fall elevvårdsteamet tänkte jag mig.

I morgon börjar min semester "på riktigt"!