Kalla fakta om is av Lena Sjöberg

"Tänk att jag kan gå på havet" uttryckte min då 5-årige son för många år sen när vi promenerade på Bottenvikens istak. En stormig vinternatt gick ett fartyg på grund i det isiga vattnet utanför vår sommarstuga, alla ombord omkom i det kalla vattnet. Is kan vara mäktigt och skrämmande men också vackert och magiskt. Till vardags skrapar vi våra bilrutor och mitt i sommaren lägger vi isbitar i saften. Is finns runt om oss utan att vi tänker på det!

Någon som tänkt mycket på is är Lena Sjöberg. I hennes spännande bok Kalla fakta om is får vi lära oss mycket om detta naturfenomen. Fruset vatten döljer många hemligheter och kan bilda de mest fantastiska formationer, låta och lysa i olika färger och utmana vår fantasi. I boken får vi lära oss hur istappar bildas, hur våra glaciärer rör sig, vilka djur och människor som lever på och nära isar och vilka upptäckare som gett sig iväg över Arktis och Antarktis isar för att nå jordens nordligaste och sydligaste punkt.

Visste ni att det finns isnålar, pannkaksis och t o m marängis? Att man kan köpa cd-skivor med is-musik, att isbjörnens hår är ihåliga och att världens största isglass skapade trafikkaos i New York. Det är många frågor som besvaras i boken. Vi får också lära oss om hur mycket vi kan lära av isen eftersom den bevarar allt som hänt tusentals år tillbaka i tiden inte bara på jorden utan även ute i rymden. Sen finns ju mycket roligt att göra med is, spela hockey och curling eller kanske göra ett lasersvärd med en ficklampa och en istapp eller laga ischoklad.
Nyttigt är också att veta hur tjock isen måste vara för att bära en människa och om olyckan är framme - hur man tar sig upp ur en isvak. Slutligen får vi veta lite om hur vi kan ta vara på vår miljö så inte isar och glaciärer smälter för fort. Isarna är helt enkelt jätteviktiga på vår jord.

Lena Sjöberg, vars underbara bok Tänk om augustnominerades i år, har gjort fina bilder som vilar i blåa, gröna och vita nyanser. På bokens framsida ser vi ett jätteisberg och ett litet fartyg. Kanske är det Titanic, som krockade med ett isberg 1912? Vad passar bättre att läsa en smällkall vinter som denna om inte den här boken och nästa gång du ser en "skräckis" på TV så vet du att när blodet fryser till is så är det ingen fara! Det är bara som man säger!

Passionen av Jeanette Winterson

Alltid denna Jeanette Winterson. Varje bok jag öppnar av henne fängslar mig från första stund, det magiska luckorna man får titta in i, hennes målande språk som måste läsas högt så orden når öronen likaväl som ögonen, hennes karaktärer, som man alltid får ett sådant särskilt förhållande till. En författare värd sitt nobelpris. Hennes Fyrväktaren klassar jag som en av de bästa böcker jag läst!

I Passionen befinner vi oss i den Bonapartiska eran - avstamp i början av 1800-talet - i del ett och två närmare bestämt det för Sverige magiska året 1805. Den unge bondesonen Henri har anslutit sig till den franska armen under sin stora hjälte, som han hyser passionerad kärlek till - Napoleon Bonaparte. De befinner sig inledningsvis i Bologne men snart börjar den långa plågsamma marschen mot Ryssland, den ryska förlamande vintern, i sig ett effektivt vapen tillsammans med "den brända jordens taktik". Henri slipper de värsta slagfälten då hans uppdrag är att vara Napoleons egen kycklingslaktare. Icke desto mindre får han på nära håll uppleva en annan slakt, den av unga franska bondsöner. Döden i alla skepnader blir plågsamt närvarande i Henris dagliga liv. I Napoleons närhet finns också vännerna Patrick (skarpseende f d präst) och hästpojken Domino.

Samtidigt, i Venedig finns en ung och mycket märkvärdig ung kvinna, vacker dotter till en gondoljär. Att gondoljärer har särskilda hemligheter som ger dem magiska förmågor får vi veta, men att denna egenskap, nämligen att födas med simhud mellan tårna, bara ges till män genom en ritual av mödrarna innan födseln kommer på skam när Villanelle föds. Det är därför hon aldrig tar av sina kängor. Villanelle börjar vid spelborden när hon växer upp och lär sig hasardspelens alla knep och konster. Där lyfter en gift kvinna en dag kortet spader dam och Villanelle förlorar sitt hjärta.

Dessa två, Henri och Villanelle spinner sen Winterson en fantastisk historia kring. Villanelle kommer att hamna i Napoleons armé som vivandiére och tillsammans med Henri flyr de till fots genom ett fruset öst-Europa mot Venedig. Men där väntar nya överraskningar. Passionen är ett tveeggat svärd - den förleder och driver oss till oväntade handlingar.

Det magiska förhöjer hela tiden berättelsen och det understryks genom romanen genom berrättarens röst "Jag berättar sagor. Tro mig! " Jag måste verkligen nämna översättaren, Lena Fries-Gedin som lyckats så bra med den svenska översättningen. För er som vill lyssna på boken så är inläsaren Reine Brynolfson en mästerlig berättare.

Syltmackor och oturslivet av Anna Ehring

Det här är en bok som gör mig lycklig - fast den egentligen bär inom sig en stor sorg hos en liten kille. Jag blir också glad av att tänka på min lilla drakflicka Dragilla som så många barn hos oss har ett förhållande till - just för att hon kan prata. Att ha en pratande drake delar jag också med Nisse, huvudpersonen i Anna Ehrings fina bok Syltmackor och oturslivet.


I oturslivet kan en mamma dö fast hon har två barn, Nisse 11 och lillebror Nodi, 2. Det är ändå tur att pappa finns, om än arbetslös och lite vilsen i sin egen sorg så är det ändå en pappa som hela tiden är varm och kärleksfull och som verkligen försöker hålla ihop sin lilla familj, med viss hjälp av en robust farmor som rycker in nu och då. Men i oturslivet kan också pappor ställa till det för sig. Som om det inte räckte med mamma.

Nisse har en ödla som mamma gett honom en gång, en sån där geckoödla som kan spänna ut halskragen och skrämma vettet ur folk. Men Harry, som ödlan heter, är egentligen en drake och kan dessutom prata, och det gör den på ett mycket klokt, förnumstigt och väldigt roligt och slagfärdigt sätt.

Skolan är inte världens roligaste plats för Nisse, men där finns läraren Benke, kompisen Tage och några till som gör allt lättare. Bandet Drakhjärta bildas och genom boken skriver Nisse på en egen låt, en låt som förändras då oturslivet sakta vänder. Allt utspelar sig från höst till tiden efter jul och en snowboard och några trumpinnar är också ledtrådar till handlingen.

Syltmackorna då? Ja, vem gillar inte det? Harry och Nisse älskar dem och så fort något känns extra tungt så hjälper alltid varm choklad och syltmackor.

Anna Ehring är en ny och lovande bekantskap och den här boken utgör första delen i serien "Drakhjärta". Nästa del heter Kickflippar och farligheter och jag tror att vi där får veta mer hur det går för Nisse när snowboarden lagts på hyllan och pappas gamla rullbräda plockats fram när vår övergår till sommar.

Den ensamma av Håkan Nesser

Den ensamma av Håkan Nesser är en långsamt berättad tegelsten som växer ju längre man läser och ju djupare in i karaktärernas historia man når. Två till synes självklara olycksfall, eller självmord, visar sig ha flera gemensamma nämnare. Samma plats, ett stup i skogen, men med 35 års mellanrum. Kan allt detta vara ett sammanträffande eller hör det ena ihop med det andra? Klart är i alla fall att offren en gång var ett par.

Vi får följa sex ungdomar som träffas under tidigt 70-tal. Teologstudenten Richard hans vän Tomas och dennes syster Maria, hennes vän Germund och så Gunilla och Anna. Richard gör först lumpen och träffar så Tomas men sen träffas alla vartefter i Uppsala och börjar bilda par. De startar också ett bussprojekt som tar dem ut i Öst-Europa där det vid 70-talet fortfarande råder ett hårt politiskt klimat och där de unga fråntas sin naitivitet och ställs inför mörka krafter.

Allt detta som händer de sex under de kommande åren får vi bitvis insikt i och när så det nya fallet från Gåsaklippan sker i september 2010 så kopplas kommissarie Gunnar Barbarotti in på fallet tillsammans med kollegan Eva Backman. Den polis som utredde det första "fallet" är nu död men hans utredning plockas nu fram och Barbarotti ställs inför två mystiska sammanträffanden. Men är det mord? Har brott begåtts? Själv drabbas även Gunnar Barbarotti av egna privata existensiella frågeställningar.

Det här är som sagt en historia som växer. Jag lyssnade till Nessers egen uppläsning och han läser bra men ibland kan dialogen kännas lite tröttsam och upprepande särskilt när frågor ofta replikeras med själva frågan. Detta kanske man tänker mindre på när man läser i stället för lyssnar. Men berättelsen vinner i längden och det blir riktigt spännande och man vill läsa nästa kapitel direkt - men det är en tjock bok och man får ha lite tålamod i början. Insprängd i texten finns också Marias (Sparvens) inlägg, i övrigt växlar berättelsen mellan personerna och mellan då och nu. Den är lika mycket en studie i människans natur som en deckare. Det vinner den på. Detta är Nessers fjärde bok om Barbarotti och min första deckare jag läst av honom. Kanske jag måste backa till den första. Jag blir onekligen nyfiken!

Den tredje grottans hemlighet av P O Enquist

Det finns något av gammal hederlig äventyrshistoria över P O Enquists fortsättning på hans förra (och första) barnbok De tre grottornas berg, när nu fortsättningen, Den tredje grottans hemlighet, släppts under året.
Jag läser och känner mig som en läshungrig tolvåring blandad med en vuxen läsare som älskar P O:s språk och sätt att skriva. Detta är "enquistliskt" litterärt på ett alldeles för honom typiskt vis.

Morfar, som är författare och heter P O, och som i Katarina Strömgårds bilder, är otroligt lik författaren P O, har tillsammans med sin Gunilla åter fått besök av alla barnbarnen. En ny expedition skall företas denna sommar för att söka spåren efter björnen och vargungen (som nu måste vara vuxen) från den tidigare berättelsen (som ju morfar redan skrivit om i sin förra bok). Men först måste allt följa den kronologiska händelseutvecklingen som börjar med morfars hund Mischas död. Varsamt förs Mischa över till andra sidan av veterinären och Marcus, en av de äldre barnbarnen. Så småningom kommer en ny valp till huset, Pelle, vilkens förmåga att stråla budskap uppfattas av ovanstående Marcus på ett mycket subtilt sätt. Marcus som har många gåvor, t ex att utföra enhandsapplåder.

Nåväl, alla barnbarn, kusiner som de ju egentligen är, är nu samlade i en by i den Värmländska trakten nära Norge och efter ett litet fiskeäventyr med båten på sjön Vällen upptäcker gruppen med morfar i spetsen ett övergivet tält som ger dem onda aningar, så pass att den värmländska polismakten måste inkallas för en närmare undersökning. Att detta fynd kommer att få konsekvenser för deras senare strapatsrika färd mot de tre grottornas berg anas inte i förstone. Men morfars förkärlek för kartor har en viss betydelse.

Det här är en spännande men också stundtals rolig berättelse med härlig gammal äventyrsbok-känsla. Vi dras in i en riktigt actionfylld historia med ryska maffian, droger och en natur som i sin värmländska vildhet vet att ta ställning för rätt sida av lagen i form av en björn, en varg och en svart snok. Och så hunden Pelle förstås.

Befriande fri från små moralkakor. Här finns en över hövan röksugen morfar som får säga helvete, trots att hans mamma i Hjoggböle i mycket unga år varnat honom för svordomarnas ödesdigra konsekvenser.