I en animerad dokumentärfilm skildrar Ari Folman dagarna kring invasionen. Hans kompis Boaz som tjänstgjorde med Ari härjas av mardrömmar. Galna hundar jagar genom gatorna - detta är filmens inledning. Ari försöker sen med filmens hjälp söka svar och fylla i de luckor som hans minne har förträngt. Vad hände egentligen de där dagarna under invasionen? Varför minns han inget?
I mörka dova färger i mörk ockra, rött, kallt blått och svart får vi följa Aris sökande efter svar - hos forna soldatvänner men också via en terapeut. Det är en oerhört suggestiv film och den är - trots sin grymhet - en pamflett mot krig.
I en talande scen ser vi aningslösa pojkar i tanks sjungande köra in mot Beirut när plötsligt med ett litet ploff kamraten bredvid faller död ner av en välriktad kula. Kriget blir plötsligt brutal verklighet.
Filmens animerade scener går mot slutet över till dokumentära bilder från massakern. Animeringarna är snygga trots att de är något kantiga men de är fyllda med detaljer och i animeringen har man ju också fria händer att lägga in scener som i drömsekvenserna - där t ex en jättekvinna stiger upp ur havet. Även musiken är helt rätt och helheten är drabbande.
Snyggt, bra, starkt och gripande. Filmen har fått många priser och även nominerats till en Oscar för bästa utländska film.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar