Det är inte bara en hög med osedda DVD-filmer och staplar med olästa böcker som förbrukas denna sommar - nu har jag även satt tänderna i en långserie som min dotter Lii lånat mig. Elva avsnitt av den på sin tid så omtalade och prisbelönta serien Brideshead Revisited från 1981 - En förlorad värld på svenska. Längesen - faktiskt samma år som Lii föddes - men eftersom det är en historisk tid som skildras (början av 20-talet fram till krigsåren på 40-talet) så gör det ju inget - särskilt som det är ytterst välspelat med suveräna skådisar och helt fantastiska miljöer i England, Italien, Nordafrika, Sydamerika.
Huvudperson är den unge Charles Ryder (Jeremy Irons) som under sin studietid i Oxford blir bekant med Sebastian Flyte (Anthony Andrews). De utvecklar en intim och nära vänskapsrelation - nästan sublimt erotisk - och via Sebastian får Charles kontakt med hela familjen Flyte som i generationer bebott det gamla slottet Brideshead. Fadern har övergett familjen och är bosatt i Italien och i familjen härskar nu modern med två döttrar och två söner, uppassad av en ansenlig stab av tjänstefolk. Mot den här bakgrunden så utspelar sig sedan en familjs öde som oundvikligen också kommer att inbegripa Charles.
Första avsnitten var jag mest fascinerad av det häftiga aristokratiska engelska uttalet och det otroliga fotot men tyckte att inget hände - serien är långsamt berättad - något jag till slut kom att uppskatta till fullo. Den här långserien har nu nyligen filmats och jag förstår inte hur Evelyn Waughs bok skall kunna komma till sin rätt på ynka två timmar. Dessutom är seriens skådisar så perfekta för sina roller så jag vill inte förstöra den bilden av nya intryck (tror jag). Hur som helst - efter avsnitt tre var jag ohjälpligt fast.
Att jag - som gammal vänsterinner skulle finna sån lockelse i överklassens liv trodde jag inte - fast å andra sidan - jag älskar ju såväl Austens som systrarna Brontes böcker - men ändå ..... klasskildringar är faktiskt väldigt intressanta - man ser det ju så tydligt i den här serien. Det handlar så mycket om vad tiden gör med oss, om de förändringar som vi alla är med om - i aristokratins fall kanske särskilt tydligt under 1900-talets första hälft. De där små förskjutningarna som hela tiden sker ser man ju inte i sitt eget liv - förrän ett minne, ett foto, ett möte, en melodislinga gör oss uppmärksamma på att tiden faktiskt gått.
Serien handlar naturligtvis också om kärlek - eller kanske även bristen på kärlek - konvenansen som krävde rätt partner, en älskad nanny som får vara ställföreträdande förälder osv. På ett plan handlar serien också om religionens påverkan - familjen Flyte är djupt katolskt troende - om nåden, synden och skulden. Låter det trist? Inte alls - det är otroligt intressant att följa vilka massiva effekter tron kan ha på människor. På ett annat plan handlar det om familjen som system och hur denna enhet hotar att brista om delarna faller isär men också hur fasaden på alla sätt måste hållas samman utåt. Arv, titlar och miljoner kommer detta till trots att betyda intet för en människa i nöd. Virtuost spelar bl a Andrews en människas sönderfall och den gamle engelske urskådisen Laurence Olivier gör den mest fantastiska dödsscen jag sett på länge. Jag blev väldigt berörd.
Hur som helst - se denna serie och njut! När jag hunnit till del tio så satt jag som ett dreglande fån när det äntligen ........ jag menar ..... vi har sett det förrut - skyhöga vågor i Atlanten, ett fartyg som rullar hårt i stormen, blåsten som får håret att virvla när två vinddrivna älskande står vid relingen osv! Godis en semesternatt för filmnördar och romantiker!
Om inte annat - se den för att lyssna till det fantastiska engelska uttalet, upplev bögen Antoine (oförliknelig), Venedigs kanaler och hettan i Marocko, plågsamma bilder av outsäglig sorg, det bästa England har att bjuda av skådespelare (tog ett tag innan jag förstod var jag sett Anthony Andrews förrut - den eviga nyårsfilmen Ivanhoe), kläder, bilar, möbler - allt så på pricken autentiskt. Och sällan får man se så många cigaretter, cigarrer och pipor tändas med så många olika gester och så många blommiga tekoppar och kristallglas med champagne höjas som i denna eminenta filmserie. Fem stjärnor!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar