Denna berörde mig. Sextonhundratalets Afrika - kunde det verkligen finnas beröringspunkter?
Jajjamen, det gjorde det minsann! Och inga små frågor heller. Den eviga kampen för frihet till exempel, det är väl om något aktuellt än i dag. Om rätten att bestämma över sitt eget liv. Om rätten att tänka egna tankar, fria från förtryck.
Baksidestexten är helt ointressant och framsidan lite halvtråkig, den har legat på mitt nattduksbord länge nu och jag har inte heller läst fler än en halvljummen men övervägande positiv recension.
Men så tog jag tag i den nästan av en slump och bara efter några sidor var jag fast, så till den milda grad att jag även berättat den löpande för min man, och när vi sedan såg North Country (tack A-K för det tipset, vilken fantastisk film!) kändes frågan evig: den trista sanningen att mannen än i dag använder sig av ett maktspel, medvetet eller omedvetet, för att förtrycka kvinnan.
(Sedan vurmar jag för Afrika, ända sedan jag läste Henning Mankells Leopardens öga, som jag inbillar mig speglar en del av Afrikas själ.) Janne Lundström alltså, han med alla sagor från Afrika: Flickan som var vacker i onödan.
3 kommentarer:
Vad roligt att du skriver om Afrika. Jag läste mycket i fjol därifrån. Det är så lätt att man hakar fast i västerländsk litteratur.
Afrika är en fantastisk kontinent fylld med motsättningar och konflikter i kolonialismens fotspår men också en kontinent med berättelser från rötterna i dess egen historia. Jag tror ingen del av världen är så komplex men också så söndersliten som Afrika - samtidigt är det en sådan otroligt vacker och rik kontinent som har så otroligt mycket positivt att berätta i motsats till det vi oftast får höra. Palmvindrinkaren av Amos Tutuola är en sådan äventyrsfylld bok med skrönor.
Men många böcker skildrar det svåra och utsatta livet som afrikan. Jag har bläddrat i Flickan som var vacker i onödan men tyvärr inte hunnit läsa den men däremot i två andra otroligt bra berättelser från Afrika - Arne Svingens Svart elfenben som handlar om en ung grabb från Oslo som följer en ung trasig färgad kompis tillbaka till ett krigshärjat land på Afrikas västkust när han letar efter sin familj. Det blir ett möte mellan två kulturer men också mellan två verkligheter - det västerländska i fred och det afrikanska i krig. Samtidigt har såren knappt läkt i ett Norge som för inte alltför länge sedan ockuperades av främmande makt. En otroligt bra ungdomsbok.
Den andra är Luktar det regn av Lesley Beake som handlar om en ung flicka - Be -som i bokens inledning bestämt sig för att ta sitt liv. Medan hon väntar på att giftet hon tagit skall verka funderar hon på sitt liv med familjen på en buschfarm driven av vita. En stark coh mycket gripande historia som utspelar sig i Kalahari.
Vill man läsa en "måste-bok" om Afrika så är det Allt går sönder av Chinua Achebe. Den handlar just om det sönderslitande Afrika ur afrikansk synvinkel. Den bästa Afrikabok jag läst. Men det finns många fler; Törst av Nawal el Saadawi (stark bok om kvinnor) och Skyline av Patricia Pinnock (som handlar om en ung flicka i Kapstaden). Böcker av Nadine Gordimer (visste ni att hon var kompis med Sara Lidman?)och Coetzee och sist men inte minst - klassikern Mörkrets hjärta av Joseph Conrad.
Själv befinner jag mig just nu i norra Västerbotten - I Sara Lidman-land. Jag läser ju jernbane-eposet i sommar - kanske jag får återkomma om det när jag läst alla. He jer int sluut ve de böckren än.
vicky, din lilla sagofé. du får inte skriva så här långa kommentarer. du måste lägga dem i ett eget inlägg, det är de verkligen värda. jag är på semester! för tillfället i morgongåva (adlibris ni vet) fast hos svärfar och inspekterar slutavverkning (ingenting får godkänt av mig, norrbottnisk skogsplanterare) och dricker singel malt på altanen. läser jag ska skydda dig från allt av oates. verkar lovande.
Skicka en kommentar