Visar inlägg med etikett Integration. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Integration. Visa alla inlägg

lördag 22 januari 2011

Ankomsten av Shaun Tan

En man, utelämnad i ett främmande, skrämmande land, långt från dem han älskar. En människa som söker försörjning och flykt från fattigdom eller kanske någon annalkande fara. En människa med ett hopp att få återförenas med de man älskar. Detta är Shaun Tans utgångspunkt i den underbara textlösa boken Ankomsten.

Boken består av fantastiskt tecknade bilder, de flesta i en sepiaton, ibland många små bilder över uppslaget, t ex för att skildra vädrets skiftningar (egentligen så många dagar en Atlantöverfart tar), ibland bilder som täcker dubbla uppslaget i boken som har A4-format.

I inledningen möter vi en familj, en man packar sin väska, händer som ömsint möts över den nötta väskan, en familj som vinkar farväl, ett båhyttsfönster som sakta avlägsnar sig från stranden/betraktaren, ett ensamt fartyg på ett oändligt hav. Tid och plats finns inte. Tankarna går till dåtid men känslan är nutid. Det är en hyllning till alla som av olika skäl måste lämna sin trygghet och sitt hemland och skiljas från nära och kära.

Ankomsten till det nya landet (ett omisskännligt New York-panorama öppnar sig med en typisk skyline) börjar med att mannen viker en pappersfågel från ett blad ur sin dagbok. Fågeln lättar och plötsligt uppenbarar sig många fler fåglar, vikta av längtan och flygandes in över land. Nu smyger sig det magiska in i boken, figurer, djur och andra varelser gestaltar det annorlunda och främmande, både skrämmande och bemötande. En av dessa varelser blir en tillgiven vän och följer oss sedan genom händelserna i boken. Hur accepteras i det nya? Vi får insikt i all byråkrati som möter de nyanlända, ett nytt språk (Tan ger oss ett helt nytt alfabet i boken), problem att få bostad, jobb, möten med andra - både de i samma situation och de som är gamla erfarna invånare - allt detta gestaltas symboliskt och starkt genom bilderna. Och naturligtvis längtan och saknaden. Minnena från det gamla livet.

Men efter ankomsten så vidgar sig dramatiken och vi dras in i stora och starka skeenden i otroligt gripande och talande bilder. Slutet är hoppfullt och visar på det goda i människans natur. Egentligen är vi till för varandra, bara tillsammans är vi starka.

Jag kommer på mig själv att tänka på både Mobergs Utvandrarna, Chaplins Moderna tider och Remarques På västfronten intet nytt när jag bläddrar mig igenom Shaun Tans vackra bok.

onsdag 6 januari 2010

Mitt extraliv av Johan Unenge


Vellinge! En ort i Sverige som idag förknippas med främlingsfientlighet. Det skulle kunna vara Hellevik - orten i Johan Unenges nya serieroman.

Mattias, en högstadiekille, befinner sig mitt i det kaos som kallas tonår. Vem är jag som person? Vad vill jag? Vad tycker jag? Egentligen! Många moraliska och svåra ställningstaganden tas upp i boken. I Hellevik som på många ställen i verklighetens Sverige påverkas samhället av nedskärningar, arbetslöshet, framtidsoro. Bibblan, där Mattias mamma jobbar, är på väg att läggas ner, men är det då viktigare att bygga ny baskethall? Främlingsfientligheten grasserar och rymningar från den lokala flyktingförläggningen höjer temperaturen, även på klassens egen lilla "nasse" Albin, samtidigt som alla vill ha kvar mästerspelaren Yossuf som har tagit Helleviks Tigers till elitnivå.

Mitt i allt detta finns plats för bästisen Ubbe - även om han för det mesta är uppslukad av att skjuta sig fram i combat-spel. Och så finns Alva! Men hur stora murar är man beredd att kliva över för kärleken? Många svåra val för Mattias. Hemma häckar han framför TV:n och ser på skitprogram eller lyssnar på polisradion. Där, bland alla utropen och koderna, finns pappa polisen i sitt dagliga värv på Helleviks gator. Hemma likväl som i skolan och kompisgänget finns det spänningar som lyhört tas upp av författaren men läggs i knät på läsaren att själv känna av.

En dag läggs TV-spelsvärlden som ett raster över verkligheten och Mattias öppnar dörren - bokstavligt - till nya erfarenheter och allt är plötsligt blodigt allvar.

En aktuell och väldigt bra ungdomsroman som väcker viktiga frågor. Grafiskt snygg i både text- och bilddelar. Unenges egna bilder är skissade läckert på ett lite löst oskarpt sätt som jag gillar. Se bara på omslaget! En kille, på väg ensam mot en synbarligen tom horisont. Så på pricken kunde jag känna det när jag var 14-15 år. Vägen oviss mot en vuxen framtid och med alla val som väntade.

Språket känns autentiskt och trovärdigt och ligger nära ungdomar. Det är ett driv i texten som för den framåt på ett spännande sätt med Mattias egna tankar blandat med dialog. Kommer osökt att tänka på Lapidus Snabba cash där språket också ligger nära olika språkgrupper och miljöer. D v s poliser pratar på polisers sätt, spelnördar på sitt, tonårskillar på sitt, invandrare på sitt.

En superbra bok även för skolan att på ett bra sätt ta upp viktiga dagsfrågor.

måndag 14 december 2009

Integration


Svenhammeds journaler av Bečević, Zulmir

Om en smart, svenskfödd kille med despotisk far som vänder ut och in på sig själv för att passa in någonstans. En otroligt fin skildring om att växa upp i Sverige, helt rotlös. Förstår ni.

R O T L Ö S.

Vi kan bara skrapa lite på ytan av den desperation Svenhammed känner inför denna rotlöshet och att han ens bemödar sig att stiga upp om morgnarna - det är ett kraftprov. Våldsam stundtals, kvinnosynen många gånger knapphändig men öppen och man tillåts verkligen känna med pojken.
Språket är helt fantastiskt och känns helt genuint. En annan bok av samma författare som jag också tyckte mycket om är Resan som började med ett slut, om flykt från Bosnien till Sverige. Svenhammeds journaler var dessutom nominerad till Augustpriset och hade varit en värdig vinnare.


Towelhead av Erian, Alicia

Om en trettonårig brådmogen ung kvinna som tvingas flytta till sin far eftersom modern säger att hon inte kan "kontrollera" henne längre. Fadern är från Libanon men lever ett helt igenom amerikaniserat liv och dessutom religionsfritt. Han behandlar Jasira gammeldags och mycket strängt, utan respekt för hennes integritet. Jasiras mamma (som skickade iväg henne efter att moderns pojkvän visat intresse för Jasira) förstår inte förvirringen hos sin dotter efter ett svek, en kulturchock, ett sexuellt uppvaknande.

Humoristisk ibland, men ofta tragisk med tanke på hur enormt många problem en mycket ung människa kan ställas inför.